Ett barn som ger upp direkt skyddar sig oftast mot känslan av att misslyckas. Det är sällan lathet och nästan aldrig ett tecken på att barnet saknar förmåga.
1177 beskriver att barn runt fem år blir mer medvetna om sig själva och därför kan få skuldkänslor för att misslyckas eller göra fel. Vid åtta till nio år kommer ett skifte till: i stället för att skylla på otur när något inte går, lägger barnet skulden mer på sig självt. Att sluta försöka blir då ett sätt att slippa ett misslyckande som känns personligt.
Det som hjälper är att göra nästa försök mindre, att låta barnet försöka själv först, att aldrig skälla när något går fel samt att välja uppgifter som är lite svårare än vad barnet klarar i dag men möjliga att nå med lite hjälp.
Det här är skrivet av oss som gör Fotbollskampen. Vi är fotbollsföräldrar först och spelmakare sedan. Beskrivningarna av vad som händer i olika åldrar följer 1177:s sidor om barns utveckling. Källorna står längst ned. Råden däremellan är våra egna, prövade på barn som hellre lägger ifrån sig något än misslyckas med det.
En sak först. Den här texten handlar om barnet som slutar försöka. Barnet som försöker men blir förtvivlat när det förlorar mot någon annan har fått en egen guide: barn som inte tål att förlora. De två hänger ihop men kräver olika saker av dig.
Att ge upp är inte samma sak som att inte tåla förlust
Skillnaden ligger i tidpunkten. Barnet som inte tål att förlora reagerar efteråt, när resultatet är klart. Barnet som ger upp reagerar före eller mitt i, innan något resultat hunnit komma. Det första handlar om en motståndare. Det andra handlar om en uppgift: rosetten på skon, läxan, bollen som ska jongleras tre gånger i rad.
| Ger upp direkt | Tål inte att förlora | |
|---|---|---|
| När | Före eller under försöket | Efter att resultatet är klart |
| Vad barnet säger | Jag kan inte. Jag vill inte. Det är tråkigt. | Det är orättvist. Du fuskade. |
| Vad det skyddar sig mot | Att visa att det inte klarar något | Att ha förlorat mot någon |
| Vad som hjälper mest | Ett mindre försök och fler chanser | Kort match och tröst i stunden |
Många barn har lite av båda. Titta då på när det brister. Brister det innan något avgjorts, är det den här texten du behöver. Brister det vid poängräkningen, är det den andra. Brister det mitt i väntan på sin tur, är det en tredje sak: turtagning.
Varför barn ger upp
Ett barn som aldrig misslyckats med något ger inte upp. Uppgivandet kommer när barnet har börjat se sig självt utifrån, alltså när ett misslyckande inte längre bara är något som hände utan något som säger något om vem man är.
1177 beskriver just det steget hos femåringen. När barnet blir mer medvetet om sig självt blir hen ofta också mer känslig och kan få skuldkänslor för att misslyckas eller göra fel. På samma sida kommer rådet som hela den här texten vilar på: det kan vara bra att stötta barnet att våga igen, även om hen tycker att det är läskigt.
Lägg märke till ordet läskigt. 1177 beskriver inte ett barn som inte orkar. Det beskriver ett barn som är rädd. Det ändrar vad du ska göra, för en rädsla går inte att peppa bort. Den går att göra mindre.
För sex- till sjuåringen ger 1177 föräldern två meningar att ha till hands. Den ena är att barnet klarar mer än det tror. Den andra är att barnet duger som det är. Samma stycke nämner en tredje sak att försäkra barnet om: att det är genom att våga försöka som man lär sig nya saker, även om man skulle misslyckas. Samma sida beskriver en spiral som kan gå åt båda hållen. Ett barn som bemöts med respekt och blir bekräftat får lättare att tänka bra om sig självt, blir modigare och vågar mer. Ett barn som utsätts för ständig kritik och negativ uppmärksamhet kan i stället hamna i en ond cirkel.
Skiftet vid åtta år som få föräldrar känner till
Den viktigaste meningen för just den här frågan står på 1177:s sida om åtta- till nioåringar. Barn i den åldern blir mer medvetna om sidor hos sig själva som de tycker mindre bra om. I stället för att som tidigare skylla på otur när de inte klarar något, lägger de skulden mer på sig själva.
En sexåring som missar en passning kan skylla på bollen, gräset eller solen i ögonen. En nioåring vet att det var hen. Samma sida varnar för vad som händer sedan: får barnet ofta höra att hen är dålig på matte, på att läsa eller på att spela fotboll, är det lätt hänt att barnet efter ett tag slutar att ens försöka.
Det förklarar något som förbryllar många föräldrar. Ett barn som glatt kastade sig över allt vid sex år kan börja backa vid åtta eller nio, utan att något särskilt har hänt. Problemet är alltså inte nytt, men barnet har börjat tänka om sig självt på ett nytt sätt.
Ett barn som ger upp direkt har oftast räknat ut att det kostar mindre att inte försöka än att försöka och misslyckas. Din uppgift är att göra försöket billigare, inte att göra uppgivandet dyrare.
| Ålder | Vad 1177 beskriver | Vad det betyder för dig |
|---|---|---|
| 5-6 år | Mer medveten om sig själv och kan få skuldkänslor för att misslyckas. Humöret kan växla snabbt och motgångar är svåra. | Stötta barnet att våga igen även när det är läskigt. Skäll inte när något går fel. |
| 6-7 år | Behöver ibland höra att hen klarar mer än hen tror och att hen duger som hen är. Man lär sig genom att våga försöka. | Säg det högt. Bekräfta försöket, inte bara det som lyckas. |
| 8-9 år | Skyller mindre på otur och mer på sig själv. Jämför sig med andra i skolan. | Låt barnet försöka själv först. Välj utmaningar som är lite svårare än vad barnet klarar i dag men går att nå med lite hjälp. |
| 10-12 år | Självförtroendet kan öka och minska beroende på om barnet tycker att hen har lyckats eller misslyckats. Jämför sig allt mer med andra. Många blir mer kritiska mot sig själva. | Var försiktig med kritik och överdriv inte berömmet. Hjälp barnet att hitta ett område där hen känner sig bra. |
Självförtroende i uppgiften, självkänsla i barnet
1177 skiljer mellan två ord som ofta blandas ihop. Självkänsla handlar om vilket värde du tycker att du har. Självförtroende handlar om känslan av att lyckas med det du gör. De två följs ofta åt, men inte alltid.
Ett barn som ger upp inför en rosett eller en jonglering har först och främst tappat självförtroendet i just den uppgiften. Det är avgränsat och går att bygga upp igen, en liten bit i taget. Risken ligger i nästa steg. Kopplar barnet ihop misslyckandet med vem hen är, flyttas problemet från uppgiften till självkänslan. Det är samma glidning som skiftet vid åtta år handlar om. Där väger dina reaktioner tyngst.
1177:s råd för att ge barn en stark självkänsla handlar därför mindre om själva uppgiften och mer om hur du möter barnet runt den.
- Visa att du tycker om barnet som person. 1177 varnar för kärlek som bara är villkorad eller hänger ihop med vad barnet gör eller presterar. När ett försök har gått fel ska din första mening alltså inte handla om resultatet.
- Var konkret när du berömmer. Bland tillfällena 1177 nämner finns när barnet har vågat testa något nytt. För ett barn som brukar ge upp är det just försöket som är det nya.
- Förklara i stället för att kritisera. Blir du irriterad, säg varför det känns jobbigt för dig. Då handlar det om situationen och inte om barnet.
- Låt det bli fel ibland. Enligt 1177 är det ingen fara för barnet om det blir fel ibland. Det blir tvärtom en träning i att hantera besvikelse.
När barnet är tio till tolv
På 1177:s sida om tio- till tolvåringar kommer självförtroendet tillbaka i en ny form. Det kan öka och minska beroende på om barnet tycker att hen har lyckats eller misslyckats. Barnet jämför sig allt mer med människor runt omkring sig, både kompisar och äldre personer som hen kanske beundrar. Många blir mer kritiska mot sig själva.
Samma sida ger två råd som vid första anblick drar åt olika håll. Var försiktig med kritik, eftersom den lätt ger en negativ självbild. Överdriv inte heller berömmet, eftersom barnet kan uppfatta det som oärligt. Tillsammans säger de samma sak: säg det som är sant. En tolvåring hör skillnad på vad duktig du är och du höll på länge med den där. Därför beskriver bytet i tabellen längre ned ansträngningen i stället för att döma resultatet.
Det tredje rådet är det mest användbara för ett barn som har börjat ge upp: hjälp barnet att hitta ett område där hen känner sig bra. 1177 skriver att det är positivt för självförtroendet. Området behöver inte vara stort eller ha med skolan att göra. Ett barn som kan alla 39 Stjärnspelarkort utantill har något att stå på även en dag när matteläxan går fel. Från nio år finns dessutom Mästarmatchen, där Specialkorten ger Tränaren fler val att göra.
Sex saker som får barnet att försöka igen
Inget av det här fungerar som en knapp. Men tillsammans flyttar de balansen, så att nästa försök känns mindre farligt än att låta bli.
Säg inte försök igen. Säg gör bara första biten. Tre pusselbitar i stället för hela pusslet, en studs i stället för tre. Ett försök som är litet nog är svårt att säga nej till.
1177 råder föräldrar till åtta- och nioåringar att låta barnet försöka själv innan man eventuellt hjälper till. Den som tar över för tidigt bekräftar det barnet redan misstänkte: att det inte skulle klara det.
Enligt 1177 utvecklas barn av utmaningar som är lite svårare än vad de klarar just nu men möjliga att nå med lite hjälp. För lätt ger inget att vara stolt över. För svårt ger ett nytt skäl att ge upp.
1177 skriver det rakt ut för femåringar: skäll inte när något går fel. En suck, en himlande blick eller ett snabbt ge hit så gör jag räknas också. Barnet uppfattar dem lika tydligt.
Samma sida råder dig att föreslå något annat barnet kan göra när besvikelsen tar över. Att byta är ett sätt att spara försöket till ett läge där det kan lyckas.
Säg vad som händer när du själv gör fel. Nu brände jag pannkakan, jag gör en ny. Ett barn som ser en vuxen misslyckas utan drama lär sig att det går att överleva. 1177 påminner om att vuxna är förebilder, också i hur de hanterar sina egna krav.
Ett bonusgrepp. Du försökte fem gånger är sant även när ingen av gångerna lyckades. Det är det enda beröm som alltid går att ge ärligt.
Det är ju jättelätt. Du kan visst, du vill bara inte. Sluta gnälla nu. Din bror klarade det när han var fem. Alla fyra gör nästa försök dyrare. Är uppgiften jättelätt blir ett misslyckande pinsamt. Vill barnet bara inte, blir misslyckandet en fråga om vem hen är.
Vad du kan säga i stället
Orden du väljer i stunden avgör hur stort nästa försök känns. Här är de byten vi själva gjort.
| I stället för | Prova | Varför det fungerar |
|---|---|---|
| Det är jättelätt. | Det här är svårt. Vi tar en bit i taget. | Ett misslyckande med något svårt är inget nederlag. |
| Du kan om du vill. | Vill du försöka själv först, eller ska jag hålla i? | Barnet bestämmer själv hur stort nästa steg blir. |
| Ge hit, jag gör det. | Jag tittar. Säg till om du vill ha hjälp. | Följer 1177:s råd om att låta barnet försöka själv först. |
| Vad duktig du är! | Du höll på länge med den där. | Beskriver ansträngningen, som barnet själv styr över. |
| Det är inte så farligt. | Du klarar mer än du tror. | 1177:s egen formulering för sex- till sjuåringar. |
Det sista bytet är viktigare än det ser ut. Det är inte så farligt säger till barnet att rädslan är fel. Du klarar mer än du tror säger att rädslan är begriplig men att barnet är större än den.
Varför ett spel är ett bra ställe att öva
Ett misslyckande kostar olika mycket beroende på hur stort det är och hur länge man får vänta på nästa chans. En läxa som går fel kan förstöra en hel eftermiddag. En duell i ett kortspel som går fel är över på några sekunder. Nästa börjar direkt.
I Fotbollskampen är varje runda en duell. Den som vinner duellen får en poäng. Spelar ni 5-manna har varje Tränare fem kort, alltså fem dueller per match. En Stjärnmatch tar 2-10 minuter enligt regelsidans tidstabell. Det blir många små försök på kort tid, där inget enskilt misslyckande hinner växa sig stort.
Slumpen hjälper också. Ingen väljer vilka kort man får, så ett barn som förlorar en duell i Stjärnmatchen kan skylla på kortet. Det är samma ventil som 1177 beskriver när yngre barn skyller på otur. Mekanismen har vi skrivit om i guiden om förlust, under om det finns något annat att skylla på. Här räcker ett tillägg: ventilen fungerar bäst före åtta år. Sedan behöver barnet något mer, nämligen upptäckten att ett val kan göra skillnad.
Samma kort, en annan uppgift
Vristskottet ⭐19 visar det bättre än något resonemang. I Stjärnmatchen jämförs bara Stjärnvärdet, siffran i stjärnan. Där slår kortet 7 av de 38 andra korten i leken. Det är ett kort ett barn gärna skulle vilja byta bort.
I Tränarmatchen väljer den Tränare som spelar ut vilken förmåga duellen ska avgöras på. Anfall möter Försvar. Vristskottet har Anfall 97. Spelat som anfall slår kortet varje kort vars Försvar är 96 eller lägre, alltså 26 av 38.
| Spelsätt | Vad som avgör duellen | Vristskottet slår |
|---|---|---|
| Stjärnmatchen, från 5 år | Stjärnvärdet | 7 av 38 kort |
| Tränarmatchen, från 7 år, Vristskottet spelar ut med Anfall | Anfall mot Försvar | 26 av 38 kort |
Kortet blev inte bättre. Uppgiften blev en annan. Det är precis det du gör när du byter hela pusslet mot tre bitar eller jongleringen mot en enda studs. Ett barn som ger upp behöver sällan mer peppning. Det behöver en uppgift där dess styrka räknas. Mottot på kortet råkar säga samma sak: Tåfjutt är trist, det är bättre med en vrist!
Stegen mellan spelsätten går åt samma håll som barnets eget skifte. I Stjärnmatchen avgör korten. I Tränarmatchen börjar besluten märkas. Ett barn som hunnit vara med om att ett eget val vann en duell har något att sätta emot tanken att det var hen som var dålig när en annan duell gick förlorad. Vilket spelsätt som passar vilken ålder går vi igenom i guiden från vilken ålder passar Fotbollskampen. Alla 39 kort finns samlade bland Stjärnspelarna.
Ger barnet upp mot slutet av en aktivitet snarare än i början, kan det vara koncentrationen som tagit slut och inte modet. Vad 1177 och Skolverket säger om det står i guiden om hur länge ett barn kan koncentrera sig.
När barnet vill sluta med fotbollen
Frågan kommer lika ofta från fotbollsplanen som från köksbordet. Barnet som ville till varje träning i våras vill inte gå längre. Innan du drar slutsatsen att intresset tagit slut, är det värt att fråga vad som hände.
1177 tar till och med att spela fotboll som ett av sina exempel på något ett barn slutar försöka med när det ofta får höra att det är dåligt på det. Kommentaren behöver inte komma från dig. Den kan komma från en lagkamrat, från en vuxen vid sidlinjen eller från barnets egen jämförelse. 1177 skriver att barn i skolan får många tillfällen att jämföra sig med andra och förstår att olika barn klarar olika uppgifter olika bra.
Hemma kan du göra två saker. Börja varje bollpass med något barnet redan klarar, så att första försöket lyckas innan det svåra kommer. Undvik sedan det misstag vi själva gjort oftast: att jämföra med kompisarna i laget. Varför det gör mest skada, med Svenska Fotbollförbundets förklaring om biologisk ålder, står i guiden till fotbollsträning hemma.
Vill barnet lämna laget helt, är det en annan fråga än att ge upp inför en uppgift. Vad forskningen säger om varför barn slutar och hur du pratar med både barnet och tränaren står i guiden barnet vill sluta med fotbollen.
När ska man söka hjälp?
För de flesta barn går det här att jobba med hemma, i små steg under lång tid. Men ger barnet upp inför nästan allt, håller uppgivandet i sig eller oroar du dig av andra skäl, behöver du inte vänta. 1177 räknar upp vart du kan vända dig:
- Barnavårdscentralen, BVC, om barnet ännu inte har börjat skolan.
- Elevhälsan på skolan, om barnet har börjat skolan.
- Barnets lärare eller någon annan i skolan som känner barnet.
Att fråga betyder bara att du får en andra blick på ett barn du ser varje dag.
Många små försök, ingen skärm
39 Stjärnspelarkort och 13 Specialkort. Från 5 år, för 2 till 6 Tränare. En Stjärnmatch tar 2-10 minuter, så nästa chans kommer alltid snart.
Beställ Fotbollskampen · 199 krVanliga frågor
Varför ger mitt barn upp så lätt?
Oftast för att skydda sig mot känslan av att misslyckas. 1177 beskriver att barn runt fem år blir mer medvetna om sig själva och kan få skuldkänslor för att misslyckas eller göra fel. Att låta bli att försöka är då ett sätt att slippa den känslan. Det är sällan lathet. Hjälp barnet genom att göra nästa försök så litet att det är lätt att säga ja till.
Vid vilken ålder börjar barn ge upp?
Det finns ingen fast ålder, men två steg är värda att känna till. Runt fem år kan barnet börja känna skuld när det misslyckas. Runt åtta till nio år beskriver 1177 att barnet, i stället för att som tidigare skylla på otur, lägger skulden mer på sig självt. Därför kan ett barn som tidigare försökte glatt börja backa i den åldern utan att något särskilt har hänt.
Ska jag få barnet att fortsätta när det vill sluta?
Inte med samma uppgift i samma stund. Tvång gör försöket dyrare, vilket är raka motsatsen till vad barnet behöver. Gör uppgiften mindre, eller byt till något annat en stund, så som 1177 föreslår när besvikelsen tar över. Kom sedan tillbaka till uppgiften en annan dag, i ett läge där barnet kan lyckas.
Vad ska jag säga när barnet säger att det inte kan?
Håll med om att det är svårt i stället för att säga att det är lätt. Fråga sedan om barnet vill försöka själv först eller vill att du håller i. 1177 föreslår att föräldrar till sex- och sjuåringar ibland säger till barnet att det klarar mer än det tror. Samma sida påminner om att det är genom att våga försöka som man lär sig nya saker.
Hur stärker jag självkänslan hos ett barn som ger upp?
Visa att du tycker om barnet oavsett hur det går, beröm konkret när barnet har vågat testa något nytt och förklara varför du blir arg i stället för att kritisera. Det är 1177:s råd. Självkänsla handlar om vilket värde barnet tycker att det har, självförtroende om känslan av att lyckas. Ett barn som ger upp har oftast tappat självförtroendet i en viss uppgift. Ditt bemötande avgör om det sprider sig till självkänslan.
När ska man söka hjälp för ett barn som ger upp?
När barnet ger upp inför nästan allt, när uppgivandet håller i sig länge eller när du oroar dig av andra skäl. 1177 hänvisar till barnavårdscentralen om barnet inte har börjat skolan och till elevhälsan om det har börjat. Du kan också prata med barnets lärare.
- 1177, Barnets utveckling 5-6 år (att barnet blir mer medvetet om sig självt och kan få skuldkänslor för att misslyckas eller göra fel, att det kan vara bra att stötta barnet att våga igen även om hen tycker att det är läskigt, att humöret kan växla snabbt och motgångar vara svåra, att man inte ska skälla när något går fel utan föreslå andra saker samt att man kan vända sig till BVC eller elevhälsan för stöd). Senast uppdaterad 2 september 2024, hämtad 23 september 2026.
- 1177, Barnets utveckling 6-7 år (att det ibland kan vara bra att säga att barnet klarar mer än hen tror, att barnet duger som hen är och att man lär sig genom att våga försöka även om man skulle misslyckas, spiralen mellan bekräftelse och ständig kritik samt att man kan prata med barnets lärare eller någon annan i skolan som känner barnet). Senast uppdaterad 2 september 2024, hämtad 23 september 2026.
- 1177, Barnets utveckling 8-9 år (att barnet i stället för att som tidigare skylla på otur lägger skulden mer på sig självt, att ett barn som ofta får höra att hen är dålig på något lätt slutar att ens försöka, att barn utvecklas av utmaningar som är lite svårare än vad de klarar men möjliga att nå med lite hjälp, att man bör låta barnet försöka själv först samt att barn i skolan jämför sig med andra). Senast uppdaterad 2 september 2024, hämtad 23 september 2026.
- 1177, Barnets utveckling 10-12 år (att självförtroendet kan öka och minska beroende på om barnet tycker att hen har lyckats eller misslyckats, att det är positivt för självförtroendet att hitta ett område som barnet känner sig bra på, att barn jämför sig allt mer med andra och att många blir mer kritiska mot sig själva, att man ska vara försiktig med kritik samt att barnet kan uppfatta överdrivet beröm som oärligt). Senast uppdaterad 2 september 2024, hämtad 13 oktober 2026.
- 1177, Självkänsla (skillnaden mellan självkänsla och självförtroende, att inte bara visa kärlek som är villkorad av vad barnet gör eller presterar, konkret beröm till exempel när barnet har vågat testa något nytt, att förklara varför man blir arg i stället för att kritisera, att vuxna är förebilder samt att det inte är någon fara för barnet om det blir fel ibland). Senast uppdaterad 14 februari 2025, granskad av psykolog Siri Helle, hämtad 13 oktober 2026.
- Kortvärdena för Vristskottet och räkningen av hur många av de 38 andra korten det slår är gjorda mot Fotbollskampens egen kortlek. Speltiderna kommer från regelsidan. Råden i övrigt är våra egna erfarenheter som föräldrar och spelmakare, inte kliniska rekommendationer.